Ni som känner mig vet att jag i grund och botten är en positiv och gladlynt skit. Ser alltid mer möjligheter än problem och att allt går att lösa. Har som de flesta andra inte ägnat klimatfrågan och dess inverkningar mer än högst ett par timmars uppmärksamhet per år fram tills för några år sedan. Hade jag vetat det jag vet och ser idag hade jag förmodligen gjort annorlunda och tagit andra beslut vad det gäller mitt yrkesliv mycket tidigare i livet.
 
För första gången är jag pessimistisk, ja rent utav lite rädd, för kommande generationers framtid här på jorden. Vi har så här långt försökt fixa våra ”nya problem” med gamla, outvecklade och förlegade processer och det mesta av det som görs blir reaktivt och tar alldeles för lång tid.
Vi står i många stycken handfallna och lite förvånade till hur snabbt klimatproblemen eskalerar och våra slitna verktyg för att lösa de problem vi nu upplever, och de som väntar runt knuten, är både få och trubbiga.
 
Världsbefolkningen är långsamt på väg mot ett kollektivt självmord och de är de rika länderna som är de största bovarna. Allt pådrivet av en av de största dödssynderna - girigheten.
 
Det som nu behöver ske för att få ordning på situationen är något radikalt och det är något ingen av oss längre har vare sig tid eller rätt att blunda för.
 
Jag har ingen lista på 10 grejer du bör göra för att bidra till en klimatsmartare värld.
Men jag har en önskan och en uppmaning. Att du som läser det här tänker till igen.
Hur kan jag med min kunskap och kompetens bidra?
 
Min allvarligaste uppmaning och mitt rakaste finger pekar jag mot livsmedelsindustrin som globalt omsätter 65 biljoner SEK/år men som, hör och häpna, endast lägger 0,25% av detta på utveckling.  Utvecklingsområden saknas inte direkt heller när vi ser på statistiken. Idag kommer ca 30% av alla växthusgaser från tillverkning av maten vi äter och felnäring av jordens befolkningen kostar oss drygt 29 biljoner årligen.
 
Glädjande nog kommer digitalisering även här att hjälpa oss att skapa en både hälsosammare och hållbarare livsmedelsproduktion och det är därför food tech-branschen nu växer och vi på FutuFarm just nu satsar allt på att få vara en del i sökandet efter och utvecklingen av nya framtida lösningar. Vi vet att det vi gör leder till något bra.
 
Vi kan inte tillåta oss att resignera nu när denna urspårade resursfest snart är slut.
Nu behöver vi tänka om och satsa mer än någonsin på att rädda vår planet. Vi har nämligen ingen back-up planet som många verkar tro. I tillägg så är jag fast övertygad om att vi dessutom kan glömma all hjälp utifrån – vi är med största säkerhet helt ensamma i universum här på vårt lilla klot.

Harrie Rademaekers
CEO FutuFarm AB

Det kan tyckas fjantigt men efter 2 års hårt arbete med att ta oss från idé till där vi är nu så är denna typ av uppmärksamhet en viktig bevis att vi är på rätt väg. Något vi är glada och stolta över. FoodTech branschen håller på att formas och vi är fast beslutna att tillsammans med alla aktörer på listan och med våra uppdragsgivare mejsla fram insikter, lönsamma affärsmodeller och smarta FoodTech lösningar som möjliggör stadsodling av en mängd olika typer av grödor året runt. Vi har idag ett nära samarbete med några av de mest framstående leverantörerna i världen och med odlingsexperter med stor kompetens vilket gör att vi med tillförsikt blickar framåt.

Parallellt börjar vi nu också ta en konsultroll där vi går in och hjälper till med affärs- och verksamhetsutveckling för de som önskar implementera odlinglösningar i sin verksamhet. FoodTech är en väg för nya arbetsmöjligheter och yrkesroller. Small Business Farming kommer att bli en nödvändigt för att uppfylla en del av Sveriges livsmedelsstrategi och göra oss mindre sårbara framöver.
 

När vi pratar med matentreprenörer om deras verksamhet så är det alltid försäljning av livsmedelsprodukterna som är högst prioriterad på dagordningen. Det emotionella steget att starta en småskalig livsmedelsproduktion av någon sort är däremot steget som för det flesta är enkelt att ta. Att sedan kunna leva på sin verksamhet är ett helt annat typ av beslut - de rationella krafterna kickar in och beräkningarna måste stämma.

Som tur är så kommer digitaliseringen att hjälpa oss även här. Vår förmåga att bygga on-line communitys  och korta vägarna till konsumenterna kommer att framöver vara en viktig del i att lyckas med att driva en lönsam verksanhet. 

Reko-ringar ploppar nu upp överallt på Facebook och olika crowdfunding projekt, såsom MinFarm och Paradiset-butikerna knyter konsumenten närmare de lokala odlarna.

Det är just denna typ av säljkanaler som blir viktiga för de som nu överväger att investera i det odlingssystem som vi torgför i Norden. Att varje vecka kunna erbjuda lokalt nyskördade grönsaker, sallad och örter och sälja dem direkt via sociala media till slutkonsumenten kommer att bli ett allt vanligare inslag i våra städer framöver.

Det vi ser nu är bara början.